Människor som har varit med om en svår katastrof, hamnar ju ofta i situationer långt efteråt där dom blir påminda på något sätt om händelsen dom varit med om. De kan vara en person eller ett ljud eller kanske en lukt som utlöser vissa känslor?
Ända sen naturkatastrofen hemma hos mej igår, har jag varje gång jag klivit innanför dörren blivit påmind om den otäcka händelsen och varje gång känt en enorm frustration. Denna stormen som i går vid kvart över fyra tiden drog fram i mitt kök lämnade en stor förödelse efter sig i form av ett något trasigt pepparkakshus i en liten (eller ganska stor egentligen om man jämför med pepparkakshus i allmänhet) smulig hög på köksbänken. Och hur blir jag påmind om den då eftersom pepparkakshuset i fråga nu befinner sig i soptunnan? Jo vårat hem fullkomligt stinker pepparkaka (soptunnan oxå för den delen) så till den milda grad att jag snart tror att jag kommer ogilla pepparkakor (som är sååå gott) väldigt mycket. Som om det inte vore nog med att jag aldrig i hela mitt liv igen kommer att ge mej in i ett papparkakshus bak! No, No, No Way!!
Meine Perle
15 år sedan
2 kommentarer:
Jag är imponerad! Vill läsa mera! Du har många skikt!Trodde inte du skulle få ett så bra språk då din språkutveckling lämnade en del luckor, tidigt....
Hahaha....
Skicka en kommentar