Selfimpressness??

Det går ju bra det här!
Nu har jag sovit ensam i huset (första gången någonsin) i två nätter och jag måste säga att jag e mäkta imponerad av mig själv! Det är kontigt vad lite tankekraft kan göra. I går kväll började Tessy morra och skälla på något, vid så där halv tolv tiden. Av vana gick jag upp för att jag antog att det var katten som var på dörren, men de va det inte. Så de var bara att gå och lägga mig igen, och visst satte hjärnan igång och jobba direkt. Vad va det för något hon reagerade på? Men jag slog ifrån! Direkt! Annars hade det vart kört för den natten och de hade ju bara varit att gå ner igen och slå på tvn. Men jag blundade igen och somnade om så sött :) Och nästa gång jag vaknade var klockan två minuter innan första ringningen och katten VAR på dörren....och hunden reagerade inte. Vad är det för vakthund vi har??
Sammanfattning av ensamma veckan nummer ett, 2 nätter gjorde, 2 to go!
Och än så länge, inga "pöken", inte ens en "Skinn Skerping"!!
Känner mig trygg!